Denna månad gästbloggar Rebecca om när läslusten försvinner. Hon går första året på gymnasiet i svenska Österbotten i Finland och älskar allt som har med böcker att göra. Tidigare gästbloggare i år har varit Tova och Gabriella.
När man inte orkar...
För mig har det alltid varit självklart att läsa. Ända sedan jag som åttaåring först upptäckte glädjen i att läsa böcker. Jag läste allt jag kom över och hade alltid en stor hög med biblioteksböcker bredvid sängen. Efter ett par år så var det slut på böcker som intresserade mig i barn- och ungdomshyllorna i vårt lilla kommunbibliotek, och jag började snegla mot vuxenhyllorna. Dan Browns böcker om Robert Langdon och Aarto Paasilinnas böcker skrivna med både humor och melankoli var några av de första vuxenböcker jag läste.
Sedan rullade det bara på med massor av böcker och läsupplevelser. Jag trodde att det alltid skulle vara så och att jag alltid skulle läsa kopiösa mängder böcker. Men så började jag gymnasiet och plötsligt orkade jag inte mera. Hjärnan blev så trött av allt annat jag måste läsa, att det på fritiden var enklare att bara titta på avsnitt av en TV-serie än att ta fram en bok och läsa. Jag insåg hur lite jag faktiskt läste först när jag fick en påminnelse från biblioteket att jag måste returnera en bok som jag inte ens hade öppnat. Det gjorde mig väldigt ledsen. Inte själva påminnelsen utan insikten att jag knappt läste någon skönlitteratur alls längre. Läsningen har alltid varit en stor del av den jag är, och nu kändes det som att den biten var borta.
Nu ett par veckor senare så inser jag att läsning och böcker fortfarande är en del av mig, fastän den inte är så tydlig just nu. Samt också att man har bättre och sämre perioder även för läsning och att det är helt okej. Så du ska inte känna något tvång att behöva läsa hela tiden bara för att du älskar böcker. Vänta istället på lusten att läsa så är det mer njutbart. Vem vet, med sommaren och sommarlovet återvänder kanske orken och lusten att läsa?
För mig har det alltid varit självklart att läsa. Ända sedan jag som åttaåring först upptäckte glädjen i att läsa böcker. Jag läste allt jag kom över och hade alltid en stor hög med biblioteksböcker bredvid sängen. Efter ett par år så var det slut på böcker som intresserade mig i barn- och ungdomshyllorna i vårt lilla kommunbibliotek, och jag började snegla mot vuxenhyllorna. Dan Browns böcker om Robert Langdon och Aarto Paasilinnas böcker skrivna med både humor och melankoli var några av de första vuxenböcker jag läste.
Sedan rullade det bara på med massor av böcker och läsupplevelser. Jag trodde att det alltid skulle vara så och att jag alltid skulle läsa kopiösa mängder böcker. Men så började jag gymnasiet och plötsligt orkade jag inte mera. Hjärnan blev så trött av allt annat jag måste läsa, att det på fritiden var enklare att bara titta på avsnitt av en TV-serie än att ta fram en bok och läsa. Jag insåg hur lite jag faktiskt läste först när jag fick en påminnelse från biblioteket att jag måste returnera en bok som jag inte ens hade öppnat. Det gjorde mig väldigt ledsen. Inte själva påminnelsen utan insikten att jag knappt läste någon skönlitteratur alls längre. Läsningen har alltid varit en stor del av den jag är, och nu kändes det som att den biten var borta.
Nu ett par veckor senare så inser jag att läsning och böcker fortfarande är en del av mig, fastän den inte är så tydlig just nu. Samt också att man har bättre och sämre perioder även för läsning och att det är helt okej. Så du ska inte känna något tvång att behöva läsa hela tiden bara för att du älskar böcker. Vänta istället på lusten att läsa så är det mer njutbart. Vem vet, med sommaren och sommarlovet återvänder kanske orken och lusten att läsa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar